Uranga Gama, JoneCarranza Fernandino, TeresaGuerrero Manso, PedroDe la Caba Ciriza, Koro2024-11-272024-11-27production.46760https://dx.doi.org/10.26876/ikergazte.v.03.03https://gordailua.ueu.eus/handle/123456789/2660Zelulosadun agar-ekoizpeneko hondakina balioztatzeko asmoz, inolako eraldaketarik egin gabe soja-proteinan oinarritutako hidrogeletan erantsi da betegarri gisa. Hidrogel horien azterketa erreologikoa egin da zizailadura bidezko mehetze portaera eta 3D inprimaketarako egokitasuna baieztatzeko. Hidrogel guztiak gel ahulak direla ikusi da, 3D inprimaketarako egokiak, inpresio eta formaren fideltasun ona azaltzen baitute. Zelulosa gehitzeak interakzio fisikoak eragiten ditu eta horrek inprimatutako scaffold-en gogortasuna eta forma berreskuratzea bultzatzen du. Emaitzetan, ekonomia zirkularra sustatzeko eta baliabideen erabilera minimizatzeko eraldatu gabeko hondakinak dituzten scaffold-ek duten potentziala beha daiteke.Agar production residue containing cellulose was incorporated into soy protein-based hydrogels as a filler and revalorized without further purification. Rheological assessment of these hydrogels was carried out in order to confirm their shear-thinning behavior and their suitability for 3D printing. It was observed that all hydrogels behaved as weak gels, being suitable for 3D printing and having good printability and shape fidelity. The addition of cellulose caused physical interactions, which promoted hardness and shape recovery of 3D printed scaffolds. Results suggested the potential of the 3D printed scaffolds developed, using residues without further purification, to promote circular economy, minimizing the use of resources.Hidrogelakproteinakzelulosaerreologia3D inprimaketaHydrogelsproteinscelluloserheology3D printingIngeniaritzaKimikaAgar-ekoizpeneko hondakinak 3D inprimaketarako soja-proteinazko hidrogelen betegarriintroduction